'

Häst nummer 3 jag tänker skriva om är min fina c-ponny skimmel.
Det började med att jag va med jennie i stallet en hel del, hos Linn. (ska skriva ett inlägg om linn imon)
Efter ett tag så blev maddie ''ledig'' hons reds inte så mycket så då red jag henne.

Sedan så blev jag helfodervärd. Och red henne varje dag, det va så roligt att få ta hand om henne helt själv.
Trots att hon inte kunde någonting, hon va ett skimmelsto född 2001 (trodde dom) vid namn Madicken.
Hon hade ett pass ett träns och en stenhård sadel som inte passade, det va allt.
Hon hade inte blivit slutmätt eller något.

Hennes ägare hade inte mycket pengar och kunde ingenting om hästar.

Vi tog oss från att Maddie va FET som en TUNNA, gick med huvudet bland molnen, stack hela tiden.
Jag kudne inte rida, och satt som en kråka, hon kunde inte hoppa eller något.

I slutet kunde vi rida löst, vi kudne rida i form i alla gångarter. och vi hopapde bana på 1 meter, (LA-höjd,) utan problem. Jag kunde rida och vi var lyckliga tillsammans.

Men så kom dagen, dagen som vi aldrig kunnat föreställa oss.
Hon fick kolik och hade skimmeltumörer, hon fick panik och tog sitt sista andetag i mitt knä.
Den 13 Juni 2010, 03.47. Det är oförglömligt.

Hon va så himla snäll. Alledeles för snäll, det va onaturligt.
Man kunde lixom ta på täcken och allt på 7 olika vis och trä genom benen, man kunde släppa henne på ett fält och STÅ på ryggen, men hon skulle aldrig göra något jag inte ville.

Hon va onaturligt snäll och bäst.
Nu finns hon inte med mig längre, och det är  något jag gråter över varje dag.
Men hon finns i mitt hjärta, och hon lärde mig att älska.


såhär såg det ut i början.


lite senare där hon gick i någorlunda form.


Minns denna dagen, jag var ledig från skolan för maddie hade mått dåligt, så hon va tvungen att gå på gräs halva dagen.
Denna dagen red ajg löst på ett fält, så fin va hon <3


Här var vi på banträning i bankeryd, nolla i både 70 och 80 :)


fina ponni <3


himlens finaste ponny <3

En ensam sliten grimma,
den hänger i ett stall,
den påminner om ett förtroende och vänskap för varann.
Den påminner om en flicka, som älskade sin häst.
Hon var den ända som kände henne bäst.
Men nu när deras dagar föralltid är över,
stallet står tomt, men grimman finns kvar.
För att påminna om deras lyckliga dar.


Ja, hemma i knutstorp, i hennes box är det en bukett blommor och hennes röda grimma. <3

vila i frid, Madicken <3